Plast

Plast kan vara både miljö- och hälsofarligt då det innehåller skadliga ämnen. Plastprodukter som hamnar ute i naturen bryts ner mycket långsamt och skräpar ner i många år. Världens hav kryllar av plast, speciellt allvarlig är den stora förekomsten av mikroplast. Små, mikroskopiska plastpartiklar som äts upp av djur som musslor och fiskar. Det leder till att plasten kommer in i näringskedjan när fiskarna äts upp av fåglar och andra djur. Inte minst människor. Plasten i havet kommer bland annat från plastskräp som hamnar i vattnet för att sedan sjunka till botten och rivas sönder. Plast kommer även från, bland annat, hygienartiklar som spolas ner i avloppet. När vi tvättar kläder i material som innehåller plast sköljs plastpartiklar också ut med vattnet. Fleecetyg och polyester innehåller plast och släpper ifrån sig partiklar varje gång de tvättas, mest när de är nya och mindre med tiden. Det finns ingen teknik som kan rensa bort dessa plastpartiklar från vattnet, det betyder att reningsverken inte rår på dem.

Några tips för att använda mindre plast:

  • Använd inte glas, tallrikar och bestick av plast, ha en uppsättning ”vanliga bestick” med dig till jobbet eller ha de liggande i bilen så de alltid finns till hands.
  • Köp inte vatten på flaska, drick kranvatten ur ett glas eller en stålflaska.
  • Köp leksaker i trä istället för i plast.
  • Återanvänd glasburkar i möjligaste mån.
  • Ta med tygkassar när du handlar.
  • Kompostera för att spara in på antalet soppåsar.
  • Köp inte mat och livsmedel som packats i plast.
  • Se till att återvinna de plastprodukter som är märkta med återvinningssymbolen.
  • Köp inte nya kläder eller textilier i material som innehåller plast, till exempel polyester och fleecetyg. Det bästa är att satsa på naturmaterial som bomull och linne.

 

Olika sorters plast

Plastprodukter märks ofta med en liten siffra inuti en triangel. Oftast kan du hitta denna på undersidan av burken, påsen eller leksaken. De olika siffrorna talar om vilken sorts plast det handlar om. Plast med märkningen 3, 6 eller 7 bör undvikas så mycket som möjligt.

Här är en lista över vad de olika siffrorna står för:

1 PET, polyeteneterftalat

PET används mest i dryckesflaskor. Miljörisken är låg, men det kan finnas en liten risk att ftalater läcker från flaskorna till drycken.

 

2 Polyetylen – hög densitet, PE-HD

Polyetylen med hög densitet används vanligen i förpackningar som håller flytande innehåll. Det finns inga kända miljörisker, men denna sorts plast bör inte upphettas.

 

3 Polyvinylklorid, PVC (undvik)

PVC bör undvikas i största möjliga mån, det används i byggmaterial, leksaker, köttförpackningar i butik med mera. PVC är en hård plast och därför tillsätts mjukgörare i form av ftalater. Ftalater läcker ut från produkten under hela dess livstid.

 

4 Polyetylen – låg densitet, PE-LD

Polyetylen med låg densitet används i vanliga plastpåsar. Det finns ingen känd miljörisk, men det bör inte upphettas.

 

5 Polypropylen, PP

Polypropylen finns i livemedelsförpackningar, speciellt i förpackningar runt färdigrätter. Det är en plast som tål att värmas upp och det finns idag inga kända miljörisker.

 

6 Polystyren, PS (undvik)

Polystyren bör undvikas om det går. Det är en hård plast som används i, bland annat, leksaker, datorer och köksmaskiner. Polystyren används även i cellplast, till exempel i köttråg från matbutiker. Cellplast kan vara impregnerat med bromerade flamskyddsmedel. Det är en miljörisk och bör undvikas.

 

7 Övriga plaster (undvik)

I övriga plaster ingår både plaster som har kända miljö- och hälsorisker och plaster som inte har kända risker. Plast med märkningen 7 bör undvikas, i alla fall i mathantering. Bland de hälsofarliga plasterna finns polykarbonat som innehåller det hormonstörande ämnet Bisfenol A. Polykarbonat är en hård genomskinlig plast som man gör bland annat tillbringare av. 2011 införde EU ett förbud mot Bisfenol A i nappflaskor.

 

Källor:

Sveriges Natur nr 1/2011, utgiven av Svenska Naturskyddsföreningen

Sveriges radio på: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5148145

Plast i kontakt med livsmedel av Livemedelsverket på: http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Kemiska-amnen/Forpackningsmaterial/Plast-i-kontakt-med-livsmedel/

Eget huvud

 

Text: Sofia

  (1872)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


six − = 5

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>