Vetenskaplighet

Vad innebär det att något är vetenskapligt?

Att något är vetenskapligt innebär att det är objektiv kunskap. Det utgår alltså inte från en enskild persons upplevelser eller föreställningar. Objektiv kunskap bygger på empirisk data och vetenskaplig metod i att utvärdera dessa data samt dokumentation för att studier och undersökningar ska kunna värderas och reproduceras.

Empiri betyder att teorier, hypoteser och modeller prövas genom att man observerar, gör experiment och utför mätningar samt annan datainsamling.

Inom vetenskapen sysslar man med deduktion, att man plockar bort sådant som inte stämmer. Detta gör man genom logisk slutledningsförmåga och undersökning av samband. Man bygger upp teoretiska modeller som sedan testas och utifrån insamlad data kan man omformulera eller skapa nya hypoteser som sedan testas.

Ett viktigt kriterium för att en teori ska anses vara vetenskaplig är att den är falsifierbar. Det innebär att den ska kunna prövas och att experiment ska kunna upprepas. Om en vetenskaplig teori är falsifierbar ska den kunna ge förklaringar och användas för att förutsäga ett resultat. Den måste även vara formulerad på ett sätt som gör att den kan motbevisas om den är felaktig.

Forskningsstudier och deras resultat brukar beskrivas i vetenskapliga publikationer. Vetenskapsmän beskriver sin forskning och detta granskas sedan av andra forskare utan koppling till studien i fråga. När en studie beskrivs måste metoderna som använts vara väl beskrivna. En annan forskare ska, med hjälp av den beskrivningen, kunna göra ett eget experiment på precis samma sätt, studien ska vara replikerbar. Får man samma resultat i flera likadana experiment finns en stark evidens för resultatet.

Man frågar sig vad det var som gjorde att man fick det resultat som man fick. Det finns ett klassiskt exempel som man brukar ta upp när man pratar om vetenskaplighet. I studier kan man se att när människor äter mer glass är det fler som drunknar.

Vad beror det på? Om man tror att glassätande faktiskt orsakar drunkning kan man göra studier för att se om glassätande fyller lungorna med vatten eller så kan man börja titta på andra variabler. Vad är det som saknas i studien? Vad har man inte tagit hänsyn till?

Det tar inte lång tid att inse att både glassätande och badande ökar under sommaren när det är varmt. Att antalet drunkningsolyckor ökar under den perioden då folk badar är logiskt. Logisk slutledningsförmåga. Alltså har glassätande och drunkning inget direkt samband, men båda har samband med väder och årstider. För att undersöka resultat i andra studier gör man på samma sätt. Finns det variabler som man inte tagit hänsyn till? Hur ser metoden ut, hur har studien utförts? Vad eller vilka har man studerat, hur ser urvalet ut? Och så vidare ända tills man kan säga att den här studien visar att det är så här. Bevis! Nu ska vi bara få ännu starkare bevis genom att fortsätta studera ämnet, samla mer data och göra fler studier.

 

Källor:

Epidemiologi för hälsovetare av Ingemar Andersson

Kunskapens former av Peter & Britt-Marie Sohlberg

Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder av Nathalie & Peter Hassmén

  (3066)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


9 − = one

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>